Storytellingskolan

Storytelling eller historieberättande är numera inne och börjar så smått att bli ett självklart verktyg för företag och organisationer. Och det kan såklart också användas på individnivå på det sätt som Betydelsefulla Möten valt att göra. Men hur gör man för att lyckas med en bra berättelse?

I storytelling-skolan bjuder vi i varje nummer på tips och råd för hur man kan tänka för att skapa egna berättelser. Grunden för berättande är att man hämtar händelsen, upplevelsen eller känslan inåt, inifrån företaget eller organisationen eller inuti sig själv. Genom att hämta berättelsen ur en känsla eller händelse som på något sätt berör och rör om har man som berättare möjlighet att påverka och skapa uppmärksamhet för något som man vill och tror kan få chans att bidra till andras upplevelser, kunskap och utveckling.

Enligt forskare har psykologer bevisat att man kan förmedla och lagra tre gånger så mycket information om man använder berättelser jämfört med att bara förmedla fakta om något. Berättelser kan alltså vara ett viktigt hjälpmedel för den som vill beröra den man talar med. En bra berättelse är lite som klister, den sätter sig och man kommer ihåg den. Den egna upplevelsen eller ens egen historia är dessutom svår att kopiera av andra. En berättelse består ofta av fyra delar som alla i varierad storlek bidrar till berättelsens struktur.

Historiens sensmoral
Fundera på vad det är som du vill säga. Ofta handlar det om ett moraliskt eller ideologiskt budskap där din berättelse skall förmedla en kunskap eller en känsla som mottagaren kan använda för att få en fördjupad förståelse för hur man kan tänka eller agera i olika situationer.

EXEMPEL Ewa berättar om hur hon en dag vaknar upp, tar sina känslor på allvar och livet tog en ny vändning: ”En morgon för många år sedan vaknade jag med fruktansvärd ångest. Jag hade pressat mig på jobbet utanför alla rimligheters gränser. Men i all denna sorg, rädsla och känsla av skam över det som kändes som ett misslyckande växte också något annat fram. Det var den dagen jag mötte mig själv och började se på mig själv med andra ögon.”

Konflikt eller hinder
Ofta, men inte alltid, är det bra att ställa något mot varandra för att förtydliga vad som händer och kan hända i olika situationer. Det kan handla om kampen mellan det onda och det goda, men också om vad som händer när man lyckas övervinna det som man tror är ett hinder för att nå dit man önskar. EXEMPEL Ingrid berättar om hennes oro inför att prata engelska inför publik: ”När projektet var i sin linda fick vi besök av en Chilensk delegation. Jag skulle prata inför delegationen. Just det kände jag mig ganska trygg med. Det fanns en chilensk tolk med som skulle översätta mitt tal till spanska. Vi satt där och lyssnade till de inbjudna och när det blev min tur steg jag upp. Då hände det. Tolken tappade rösten! Och där stod jag och undrade vad jag skulle ta mig till. Jag tittade på Anna som med sina ögon sa: ”Klart du klarar det!” Jag fattade mod och höll mitt tal på engelska. Det gick alldeles utmärkt. Jag hade aldrig varit där jag är idag utan Anna.”

Rollfördelning
När du skapar en berättelse, fundera över de inblandades olika roller och förtydliga dem. Någon kanske är skurk, en annan hjälpare och en tredje betraktare.

EXEMPEL Hazell berättar om en svår livssituation: ”En dag tog min hjärtmedicin slut och efter stor vånda kom jag iväg till en allmänläkare som gav mig nya recept på min hjärtmedicin. Jag kände genast att jag fick förtroende för honom och visade honom mina knölar. Han sände mig omedelbart till S:t Görans sjukhus och bröstmottagningen, där jag fick träffa en läkare som egentligen hade fullbokad väntelista, men han sa till mig: ”Jag har mycket här idag, men detta får ta den tid det tar.”

Handling
Din mottagare behöver hjälp med att ”ställa in kanalen på rätt sändning” för att kunna ta emot din berättelse på ett bra sätt. Här är det ditt uppdrag att placera mottagaren på den plats där händelsen sker. Är det en mörk kväll, en solig dag eller en tidig morgon? Hur känner du dig? Hur mår du? Ta din betraktare i handen och för honom eller henne in i det du ser och känner. Som alltid är det viktigt med balans, att ta med för många små saker kan göra att berättelsen blir snårig och svårtillgänglig. Lita på att mottagarens egna upplevelser och erfarenheter kan bistå i ditt berättande. En regnig höstdag är ofta lite blåsig och kylslagen, löven på träden (om de sitter kvar) har en speciell färg. Våt jord luktar på ett visst sätt. Beskriv och berätta. Måla med stora penseldrag.

EXEMPEL En händelse i tonåren fick avgörande betydelse för Inge: “Jag kan fortfarande höra motorljudet från folkvagnen. Och skriket i vägbanan när den hastigt bromsade in. Vi var ett gäng grabbar som stod och kastade sten på några undanskymda postlådor när en karl kastade sig ur bilen med en blick jag aldrig glömmer. Några av grabbarna hann springa iväg, men jag snubblade och blev kvar på marken. Mannen tog mig rejält i kragen och frågade var jag bodde. Han skulle köra mig hem till mina föräldrar och jag blev förstås livrädd”

Med hjälp av de fyra delarna i berättelserna ovan. Hur skulle du skapa din egen berättelse?

Artikeln är publicerad i Betydelsefulla Möten Magasin nr 1 2013.
Läs fler betydelsefulla möten-berättelser på www.2act.se