Utan förutfattad mening

Min son var tre år och söt som en liten ängel. Vi hade just varit på salong och klippt honom och var på väg till bilen. Bilen stod på en takparkering och för att komma dit var vi tvungna att passera ett utrymme i en trapphall. Just där brukade några av stadens så kallade ”A-lagare” värma sig under den kalla årstiden. Just den här dagen stod det ganska många där och jag kände en viss oro, inte minst för att jag hade mitt lilla barn med mig.

Jag försökte följaktligen snabbt få med mig honom förbi männen, som var rätt högljudda. Precis när vi passerade mitt framför en synbart berusad man tittade han på min son och sa: ”Vad fin du är i håret!”

Min son, som på barns vis inte hade några som helst förutfattade meningar om mannen, såg honom rakt i ögonen och svarade: ”Ja, det är Ulrika som har klippt.”

Detta är en episod jag ofta tänker på numera, varje gång jag ser trasiga människor som jag kanske tidigare trodde varken hörde eller såg något i sin omgivning. Både mannen och min son visade varandra den respekt som åtminstone säkert inte mannen var van att få.

Tyvärr har man stängt till den del av trappan där de brukade värma sig och där finns nu bara ett galler. Samhället består av många olika människor och alla förtjänar respekt. Det lärde jag mig i och med detta möte. Alla har rätt att bli sedda.
Text: Carin Bosdotter

”Samhället består av många olika människor och alla förtjänar respekt.”

Artikeln är publicerad i Betydelsefulla Möten Magasin nr 3 2014.
Läs fler betydelsefulla möten-berättelser på www.2act.se