Världens bästa hotell – på väg mot drömmen

Agnes Tångvik | oktober 29, 2014 | I skolan, Möten | Inga kommentarer

Omtanke. Tung dörr. Vacker entré. Välkommen. Kärt barn har många namn heter det och då bör Clarion Collection Hotell Bolinder Munktell platsa väl i den kategorin. Hotellet med det långa fina namnet är inrymt i Volvo BM:s gamla huvudkontor. I början av förra seklet var besökarna vana med stengolv, hög ljudvolym och skitiga verkstäder. Idag går gästerna över mjuka mattor i de rogivande lokalerna. Det är tyst och stilrent. Det är meningen. Det är genomtänkt. Vänligt och omtänksamt.

Carina Söderberg-Axelsson “Bara för att jag är chef är det inte jag som har facit på allt” säger Carina ler och tillägger att hon tror mycket på att ha roligt, att själv få sätta mål, ta ansvar och jobba mot dem.

Omtanken om mötet med hotellgästerna styr personalen på lilla hotellet invid Eskilstunaån med 208 bäddar.

– Vi vill att våra gäster skall känna sig som hemma här, säger Carina Söderberg-Axelsson, vd och ansvarig för arbetet med att sätta omtanke i praktisk handling. Idén och känslan om att skapa det lilla hotellet med den stora omtanken kanske startade med Carina, men den lever idag i allra högsta grad genom alla anställda.

”Ofta är det småsaker som gör det, det lilla extra, det är detaljerna som gör det. Vi jobbar mycket med att skapa känslan tillsammans, personalen uppmuntras att komma med egna idéer och tankar om hur vi kan utveckla och i praktiken jobba mer med omtanke som en del i vår vardag.”

Det skall vara roligt
Carina berättar att det är viktigt att alla i personalen får chans att vara delaktiga och skapa hotellets servicemål, om hur viktigt det är att det skall vara kul och spännande att vara med och lägga förslag på vad som skall hända.

– Bara för att jag är chef är det inte jag som har facit på allt, säger Carina ler och tillägger att hon tror mycket på att ha roligt, att själv få sätta mål, ta ansvar och jobba mot dem.

– Delaktighet och eget ansvar är viktigt. Varje personalmöte har vi ett pass med små grupparbeten där vi beslutar vad som skall göras. Vi har ofta tävlingar och något som vi kallar plusservice där personalen t.ex. uppmärksammar gästerna på deras namnsdag eller att gästerna hittar en påse bilar på bilens vindruta när de hämtar sin bil i garaget, säger Carina.

Tidsmaskinen kan ge svar
Vägen till dv-rollen var inte spikrak för Carina. Här leder hon arbetet, en viktig del i den rollen är att hon synas och ta plats. Men låt oss kasta oss snabbt lite tillbaka i tiden, 80-tal och i en skola. Här i var hon den väldigt tysta och blyga flickan. Hon, som varken vågade ta för sig eller stå på sig. Hon som tyst gick undan. Ser du henne? Låt oss kasta oss in i tidsmaskinen igen och 25 år senare har vi en stolt, vacker, självsäker och varm vd, hyllad för sina ledaregenskaper och sitt sätt att med framgång sköta ett helt hotell. Tryggt tar hon den plats hon vill ha och behöver. Borta är den osäkra flickan från förr. Man kan undra vad som egentligen hände i mellantiden. Svaret på frågan är lätt. Det är en rad betydelsefulla möten.

Vägen till mästerskap
Carina är utbildad ekonom och det var också som ekonom som hon började på hotellet i mitten av 1990-talet. Hotellets dåvarande vd Peter Elderblock kom att förändra Carinas självbild på ett markant sätt, mycket tack vare en bok som han själv hade läst och tyckte att hon skulle ha nytta av.

Carinas dåvarande chef Peter Elderblock tipsade om en bok som skulle göra all skillnad i världen för Carina i framtiden.

– Den dagen när Peter kom med en bok i sin hand och gav den till mig och berättade att den hade betytt mycket för honom och att han hoppas att den skulle kunna bidra till att jag skulle uppnå det jag drömde om.

Boken ”Vägen till mästerskapet” av Brian Tracy som Peter gav Carina den där dagen öppnade en helt ny värld för Carina. Sida för sida försvann den tysta och blyga flickan.

– Det som alltid har fått mig att blomma upp och inspirerat mig är böcker och möten. När jag läste boken insåg jag helt plötsligt att jag, om jag bara har tillräckligt med passion för det jag vill, kan uppnå alla mina drömmar och mål. Det var svindlande att inse att gå från att tänka ”Inte skall väl lilla jag” till att stå i att ”Jag kan – om jag vill och jobbar för det”.

Du kan lyckas med precis vad du vill
Genom den kunskap som Carina fick av att läsa boken ”Vägen till mästerskapet” fick hon en rad verktyg att luta sig emot. Att sätta upp tydliga och mätbara delmål på väg till det stora målet var bara ett av de viktiga verktygen i hennes nya verktygslåda.

– Jag insåg att om jag vill nå mina drömmar och leva det liv jag vill så är det bara upp till en enda person – mig. Man kan faktiskt lyckas med precis det man vill, säger Carina bestämt och tillägger att det bara handlar om att ta kontrollen över sitt liv istället för att bara hänga med. Men boken förändrade inte bara Carinas liv på ett yrkesmässigt plan utan det satte även djupa spår och förändrade hennes liv även privat.

– Plötsligt fick jag nya tydliga insikter och vågade ta en rad tuffa beslut. Jag upplever att det är så många som anser sig vara offer för en rad omständigheter, men det är faktiskt inte sant. Våra tankar styr oss och det är du som bestämmer vad du skall tänka. Jag hade en dröm att en gång driva och äga ett hotell. När jag läste Brian Tracys bok förstod jag plötsligt att jag kan om jag vill. Gäller att vara där kunskapen är, för att utvecklas. Att ha passion för det man vill och det man gör.

Det här håller inte
Christer Larsson är ytterligare en chef som har betytt otroligt mycket för Carina. Men när han var ny vd skar det sig snabbt totalt mellan dem. Carina som var ekonomichef tyckte Christer tog en rad felaktiga beslut och det höll på att gå så långt att hon tänkte sluta.

– Jag bestämde mig för att säga upp mig och bokade en tid för att berätta det för Christer. Jag var jättenervös inför samtalet. Jag ville ju egentligen inte alls sluta, men kände att situationen var ohållbar. Det samtalet tog en helt annan vändning än det hon hade tänkt sig.

– Jag fick chans att lära känna Christer och förstå varför han fattade vissa beslut, men också möjlighet att berätta för honom varför jag ville driva olika saker och varför det var viktigt för mig. Efter det mötet kände jag att vi hade ömsesidig respekt för varandra, jag kände att han förstod och respekterade mig, mina erfarenheter och mina åsikter.

Siffror och ekonomi, det visste Carina att honkunde och Christer hade stor erfarenhet av branschen och genom att jobba tillsammans med honom lärde Carina sig hur branschen fungerar och också om god affärsmannaskap.

På väg mot drömmen
Så en dag kom erbjudandet. Att gå från ekonomi- och receptionschef till vd.

– Jag kunde inte tacka nej, det var ju det här jag ville. Visst blev jag rädd inför det stora ansvaret att jag skulle leda en hel personalstyrka, men jag visste att jag kunde och så tänkte jag att jag fick ta en dag och en utmaning i taget och göra det bästa av det.

Det var 10 år sen nu och idag är hon trygg som ledare. Carinas ledarskap handlar mycket om att vara i kontakt med sig själv, att lita på sin intuition och att sätta handen på hjärtat när viktiga beslut skall fattas.

– Avgörande för om gästerna vill komma tillbaka är hur väl vi lyckats förmedla en känsla av omtanke och välkomnande. När jag anställer personal går jag mer på känslan än vad som står på pappret. Alla har något unikt att bidra med, det gäller att se det. Allt är ett möte och viktigast är att du som person tycker att det är roligt att möta människor. Att man känner att det är äkta och att man tycker att det är roligt att serva människor och kul att gästerna blir nöjda, säger Carina och tillägger snabbt utan en sekunds eftertanke att det inte räcker att gästerna är nöjda. De skall vara oerhört nöjda.

Världens bästa hotell
Det var nog med handen på hjärtat som Carina och hennes personal beslutade sig för att anta erbjudandet om att medverka i en TV-serie där de skulle ta emot fem personer med funktionsnedsättning och låta ett filmteam följa deras väg in i arbetslivet.

– Beslutet var enkelt, vi hade haft flera praktikanter tidigare så vi visste vad det innebar. Däremot det var först efter att vi fattat beslutet som vi började tänka till ordentligt och nervositeten tog över.

Frågorna bubblade: ”Tänk om det blir fel, tänk om vi gör bort oss, hur ska det gå, hur känns det att följas av kameror hela tiden och hur allmänheten kommer att uppfatta det?”

När man sitter med Carina är det tydligt att just då strax efter beslutet och innan start blev några rejält nervösa veckor. Redan första dagen när de mötte de nya praktikanterna var filmteamet på plats.

– Jag tror vi alla hade stora förväntningar och tankar om hur det skulle gå till. Skulle det bli några omtagningar eller hur skulle det egentligen gå till? Jag minns att jag var väldigt nervös. Det var en märklig situation, i ett möte där man vill vara naturlig skulle vi följas av ett filmteam som skulle spela in allt vi sa och hur vi agerade. situation, i ett möte där man vill vara naturlig skulle vi följas av ett filmteam som skulle spela in allt vi sa och hur vi agerade.

Över förväntan
Det gick över förväntan, visserligen fanns det lite pirr i ovanan över över att ständigt ha ett filmteam och tv-kameror som följeslagare, men det gick bra.

”Normalt har vi väldigt roligt på jobbet, men under inspelningen var det under perioder hysteriskt roligt, intensivt och väldigt lärorikt. Människor med Downs Syndrom är naturliga, de håller inte på med sociala spel – det du ser det är det du får. De är helt enkelt genomärliga och de försöker inte dölja sina känslor.”

Carina tar ett exempel och beskriver målande hur det kan vara.

– Jag tycker inte alls om att vara med på bild, så varje gång vi skall fotograferas på jobbet blir det lite extra viktigt för mig att det skall se bra ut. Nu hade vi fått bilderna åter från en fotosession inför publiceringen i ett turismagasin var jag så missnöjd med dem att jag vägra använda dem.

Fotografen bad att få komma tillbaka för en ny tagning. Den här gången stod vi ute på terrassen och Gunilla och Johanna, två av praktikanterna skulle stå i bakgrunden. Fotografen höll på mycket med belysningen och vi satsade allt på att det verkligen skulle fungera den här gången. När vi fick tillbaka bilderna såg jag att Gunilla, en av praktikanterna, som glad och stolt verkligen poserade bakom mig. Gunillas spontana kommentar när hon fick se bilden var:

”Jag kanske skall vara med i toppmodell!”

– Vilken befriande insikt. Plötsligt förstod jag att jag kanske inte behöver vara så hård mot mig själv. Att det inte är hela världen och att det kan hjälpa att släppa loss lite och inte ta allt så allvarligt. Det och mycket mer har våra praktikanter lärt mig. De har gett vårt hotell en helt ny dimension av vad omtanke är och kan vara. Visserligen går det inte alltid så snabbt och ibland prövas tålamodet då vi lugnt får ta oss tid att förklara olika saker. Men det är det värt. Deras närvaro ger oss ännu mer arbetsglädje och chans att verkligen se hur man kan leva i samklang med sig själv. Idag har alla fem fast deltidsanställning på hotellet, vi kunde inte välja bort någon av dem.

– Det man ger får man tillbaka. För mig har den känslan funnits där hela tiden. I dag lever jag det liv jag vill och drömde om en gång i tiden och det mycket tack vare att jag bestämde mig för att tro på mig själv och mina drömmar. Alla möten jag haft på vägen har hjälpt mig att komma dit jag är idag.

Text: Carina Söderberg-Axelsson
Foto: Edis Potori