Nyfiken på Selma Lagerlöf

Selma. Lagerlöf. Betydelsefull. En påverkare med modigt hjärta. Höftskada. I utkanten. Fredsälskare. Akademiledamot. Värmland. På Mårbacka. Kvinna. Nobelpristagare. Medveten påverkare. Teaterälskare. Berättare. Vida känd och älskad.

Selma Lagerlöf har varit död i över 70 år och livet har förändrats mycket sedan 1940-talet. Annorlunda. Men trots att hon inte varit med oss på många, många år är Selma alltjämt närvarande. Påverkar. Medverkar. Hon är den första kvinnliga mottagaren av nobelpriset i litteratur och den första kvinnliga ledamoten av Svenska Akademien. Hon var politiskt aktiv och var en av de som bestämt och tydligt tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet.

Hon växte upp i Mårbacka tillsammans med sina fem syskon. En medfödd höftskada gjorde att hon blev mycket lugnare och stillsammare än sina syskon eftersom hon hade svårare för att leka än de andra barnen. Selma lyssnade gärna och ofta till farmor Elisabeth som var duktig på att berätta sagor. Kanske var det här, i knät på farmor, som det första fröet till att själv bli en berättare såddes? Farmor Elisabeth brukade berätta sagor och historier för Selma och hennes syskon. Farmodern avled när Selma var fem år gammal. ”När farmor dog var det som dörren till en helt förtrollad värld reglades”, skrev Selma.

Redan vid sju års ålder läste Selma mycket. En bok som beskrivs som betydelsefull är Indianboken Oceola av Mayne Reids som blev hennes första stora läsupplevelse. Boken väckte en stark längtan att själv skapa något lika fängslande. ”Det är den här boken som gör att jag redan vid mina unga år vet, att vad jag helst av allt vill syssla med under mina kommande dagar, det är att skriva romaner.”

Förlamad
Under några månader när hon var tre år var det så illa med Selmas ben att hon var förlamad. Hennes höftskada behandlades på sjukhuset i Stockholm där hon under behandlingen fick bo hos sin moster och morbror. Förutom den viktiga behandlingen fylldes Selmas dagar med att läsa böcker och umgås med släktingarna, men också med att gå på teater och opera. Det var kärlek vid första ögonkastet. Här var hennes liv, hennes kall. Det var i mötet med teater, böcker och människor som hon ville vara. En berättare – det var vad hon var.

Det var många som trodde på Selma och som på olika sätt stöttade henne i det val som inte alls var så självklart för en ung kvinna i slutet av 1800-talet. En som inte alls var lycklig över att Selma skulle till huvudstaden och studera var hennes far. Men hon stod på sig och trots faderns protester började hon att studera på Högre lärarinneseminariet i Stockholm.

Lånade pengar
Selmas bror Johan var den som såg till att få fram pengarna det kostade att studera till lärarinna. Han lyckades låna pengar till den femåriga lärarutbildningen i Stockholm, något som hon var honom mycket tacksam för. Studieåren blev viktiga för Selmas utveckling. Nu fick hon möjlighet att se sig om och ta del av ny kunskap. Hon fick nya vänner och skaffade sig ett bra självförtroende.

Det var också under de här åren som hon bröt sig fri från den traditionella könsrollen och anslöt sig istället till den grupp av intellektuella kvinnor som höjde sin röst allt mer under 1800-talet. Efter att hon avslutat sina studier var hon utbildad lärare och började arbeta. Hon var mycket omtyckt av sina elever.

Vinnare i pristävling
Med hjälp av de första kapitlen i Gösta Berlingssaga, en saga om det gamla Värmland, vann Selma en pristävling. Nu fick hon blodad tand. Men det var svårt att få tiden att räcka till. Det var tack vare den rika societetsdamen Sophie Adlersparre. Selmas mentor, som gjorde det ekonomiskt möjligt för Selma att under några månader sitta på Rocklunda gård i Sörmland och skriva färdigt de sista kapitlen i sagan. Det skulle visa sig vara väl investerad tid och pengar. Nu startade en framgångsrik lång period i Selmas liv. På dagarna var hon lärarinna och på kvällar och nätter skrev hon sagor, dikter och poesi.

Kastar loss
Efter tio år som lärarinna sa hon upp sig för att försörja sig på sitt författarskap fullt ut. Nu skulle hon få chans att göra det hon hade drömt om sedan barnsben, att vara författare.

Selmas internationellt mest kända bok får vi chans att uppleva Sverige genom en fjortonårig pojke som flyger på en gåsrygg över landet. Boken Nils Holgerssons underbara resa var ursprungligen var tänkt som en läsebok för folkskolan, men den gick inte att använda eftersom Selma hade glömt att ta med landskapet Halland. Detta till trots, Selma blev, tack vare sitt författarskap, världsberömd och hennes verk har blivit översatta till många främmande språk.

Ett kontroversiellt val
1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur. Att ge Selma Nobelpriset i litteratur var inte helt okontroversiellt. Akademiens ständige sekreterare vid den här tiden, Carl David af Wirsén, var den största motståndaren till valet av Lagerlöf som Nobelpristagare i litteratur. Att Selma under hans tid som sekreterare fick ta emot Nobels pris var något som han aldrig kom över. När Agust Strindberg fick höra talas om vem som fått Nobelpriset i litteratur sägs han ha blivit rasande, precis som många andra män. Men ogillandet mellan Strindberg och Lagerlöf var ömsesidigt; hon kallade honom den vedervärdige.

Svenska Akademien
1914 fick hon som första kvinna en plats i Svenska Akademien. Allt detta tilltrots skulle det dröja ytterligare några år innan Selma och kvinnorna i Sverige fick rätt att rösta i allmänna val. 1919 infördes lika och allmän rösträtt för kvinnor i Sverige och efter två år, 1921, var det första gången kvinnor fick rösta på vilka politiker som skulle sitta i Riksdagens andra kammare.

Att bli en av Sveriges första kvinnor på områden som tidigare bara varit tillägnade männen gav Selma en viktig och betydelsefull position i samhället. Något som hon såg till att använda till allas vår nytta. Med ett glödande engagemang arbetade hon för allas kvinnors rättigheter, barnens villkor, sociala frågor, fred och frihet.

Rädda Barnen
Selma hade många strängar på sin lyra och när vännen Elin Wägner tog initiativ till att starta Rädda Barnen i Sverige 1919 var Selma en av 36 kända personer som skrev på ett upprop om medlemskap och bistånd. Selma sa: “Att lyssna till och att respektera barnen, det är att rädda framtiden”. Gensvaret efter uppropet blev enormt. På fyra månader lyckades Rädda Barnens medlemmar fylla över 40 tågvagnar med kläder och livsmedel, som skickades till utsatta barn i Österrike, Ungern och Tyskland.

En ära
Selma har fått äran att pryda den svenska 20-kronorssedeln. På framsidan är ett porträtt av henne från år 1922 en bild på häst och vagn där hon själv är en av passagerarna och även ett kort utdrag ur Gösta Berlings Saga. På baksidan pryds en bild ut boken Nils Holgerssons resa genom Sverige när han flyger över Skåneslätten. Selma var den första kvinnan som avbildades på en svensk sedel.

Kärleksbreven
Vid 81-års ålder dog Selma av lunginflammation och hjärnblödning. Hennes författarskap har satt djupa spår i svensk litteraturhistoria. 50 år efter hennes död hittades brev från brevväxlingen mellan Selma och hennes två bästa väninnor, Sophie Elkan och Valborg Olander, två väninnor som Selma lärde känna när hon arbetade i Landskrona. Sophie och Selma hade många gemensamma intressen, de var båda författare och tillsammans med Sophie blev Selma spontan och livfull. Tillsammans med Valborg fann Selma å andra sidan den famn som hon sökte, en trygghet och ett stöd och en aldrig svikande lojalitet.

I breven kan man läsa om stark kärlek och även en del kärleksförklaringar. Många tror att det handlar om en djup förälskelse, medan andra tolkat det som en mycket stark vänskap. I ett brev till Valborg Olander år 1902 skriver Selma:

“Jag lofvar dig alls ingen trohet, jag bara önskar och hoppas att detta måtte vara hela lifvet ut … Jag skulle önska att vi inte behöfvde vara förståndiga, att alla människor tålde vid att höra att vi hålla af hvarandra … “

Medmänsklighet, fred och rättvisa
I över 40 år brevväxlade Selma med Valborg och nu när vi har fått ta del av breven spekuleras det om vilket förhållande Selma hade till kvinnorna. På den tiden var homosexualitet långt ifrån accepterat och att vara en ogift kvinna ansågs inte värdigt. Om relationerna till Sophie och Valborg handlade om vänskap eller förälskelse är fortfarande oklart. Om vi får svar på det eller inte spelar väl egentligen inte så stor roll. Det vi vet är att Selmas insats som påverkare och författare blev betydelsefullt för många och för vårt samhälle. Hennes starka budskap om medmänsklighet, fred och rättvisa är lika aktuella nu som då.

 ”Jag kan väl säga att Mårbacka varit mitt livs stora kärlek, min käraste dröm var att få köpa det tillbaka och min lycka att få bygga och odla och förbättra där.” Selma Lagerlöf

 
Kul om Selma Lagerlöf
* Selma var dotter till löjtnant Gustav Lagerlöf och Louise Wallroth.
* Selma hade fyra syskon. De äldre Daniel, Johan och Anna och en yngre syster, Gerda.
* Hjalmar Gullberg som efter Lagerlöfs död valdes in i Svenska Akademien, beskrev  i det tal han höll på hennes begravning Selma som vår mest betydelsefulla svenska kvinna sedan den heliga Birgitta.
* Gösta Berlings saga har nyligen utgivits på grekiska.
* Den 20 december 1914 gjorde Selma sitt officiella inträde i Svenska Akademin.
* 2008 sände Svt TV-serien “Selma och Sophie” där Helena Bergström spelade Selma Lagerlöf.
* Planeten Venus större kratrar är uppkallade efter kända kvinnor. En av dessa heter Lagerlöf efter just Selma Lagerlöf.

Berättelsen är publicerad i Betydelsefulla Möten Magasin nr 3 2014.
Läs fler betydelsefulla möten-berättelser på www.2act.se