Tidrik & tidfattig

Helena Lindskog, tekn.dr och adjungerad professor vid Linköpings universitet har gjort en djupdykning i ämnet ’tid’ och menar att vårt informationssamhälle har gett upphov till två nya samhällsklasser; de tidrika och de tidfattiga. Men vem är vad och varför?

– Somliga upplever att de har för mycket tid och försöker på olika sätt att fördriva den. De är tidrika. Andra upplever att tiden är den största bristvaran. De hinner inte vad de borde, förväntas eller vill göra. De är tidfattiga. I stort sett skulle man kunna säga att alla som arbetar är mer eller mindre tidfattiga, förklarar Helena.

Idag är förvärvsarbetande och småbarnsföräldrar vanligtvis tidfattiga. De strävar efter att spara tid och att använda den effektivt. Många tidfattiga lider av dåligt samvete och en känsla av att inte räcka till. Gruppen tidrika är en mer blandad grupp än de tidfattiga. Här ingår småbarn och ungdomar, pensionärer och arbetslösa.

– Den grupp som har svårast att bära tidrikedom i vårt samhälle är de arbetslösa. Eftersom tidrikedomen är ofrivillig känner de sig stressade av sin situation. Trots försäkringsskydd och bidrag, kan de inte alls njuta av sin situation.

Ur ett historiskt perspektiv ser man att den överväldigande majoriteten varit fattig på både tid och pengar medan minoriteten varit rik på båda.

– De tidfattiga och penningfattiga var många och maktlösa. De var tvungna att arbeta hela tiden för att överleva, säger Helena och pekar på att detta förhållande i och med industrisamhällets framgångarförändrades i grunden.

Men vad är det som gör att så många idag accepterar att leva i tidfattigdom när det finns andra valmöjligheter? Idag överlever alla i västvärlden på ett eller annat sätt så det är inte av den orsaken man blir tidfattig. Nej, idag finns det helt andra skäl. Oftast handlar det varken om pengar eller överlevnad. Orsaken stavas frihet och svårigheter att hantera det.

– Numera kan många styra sitt arbete själva. Det som förut bara var förunnat ett fåtal har nu blivit möjligt för många, säger Helena och tillägger att friheten och möjligheten att få använda både sin kreativitet och kapacitet i jobbet gör att vi lätt hamnar i något som man kan kalla en honungsfälla.

Större frihet är ökat ansvar
Det finns många positiva sidor med att vara engagerad och känna sig som en stjärna i det man gör. Men det får inte pågå hur länge som helst. Det som till att börja med verkar så bra och spännande kan slå över till att ta mer energi och kraft än det ger. För med större frihet kommer också ökat ansvar och plötsligt står vi där.

– Att vara kreativ i sitt arbete kräver ofta totalt engagemang och för att vara effektiv och koncentrerad behövs en rejäl dos av egoism, påpekar Helena som ser en fara i att så många låter yrkesidentiteten ta alltför stor tid och plats i deras liv.

Eftersom fritid och arbetstid flyter ihop skapas lätt en otrygghetskänsla som ligger i bakgrunden och mal.

– Tänk om man förlorar jobbet, då kan hela ens identitet på en dag plötsligt vara borta, säger Helena och tillägger att hon anser att varje människas identitet måste baseras på något mycket mera hållbart.

”Identiteten får aldrig vara beroende av utomstående. Familjen är grundstenen i samhället och då kan man inte tillåta att jobbet tar all tid och kapacitet. Den som säger ”Jag har inte tid att ta semester” borde verkligen stanna till och tänka efter. För att må bra måste man se till att det alltid finns balans mellan fritid, familj och jobb.”

Mänsklig agent
Helenas erfarenhet är att tidrika ofta är undersökande och anser att vägen fram till målet är det viktiga. För de tidfattiga är målet viktigast, de vill snabbt nå dit och fatta beslut. Rik och fattig är man familjevis.

Tidrik och tidfattig är man individuellt. Inom samma hushåll kan det till exempel finnas en tidfattig karriärmamma och en tidrik uttråkad tonåring. Och det förhållandet är något som man kan dra nytta av. Helena berättar att hon gärna ber sin tidrika son om hjälp att söka efter information på Internet.

– Ofta gör tidfattiga så utan att vara medvetna om det. Min son blir min mänskliga agent.

Kapitalismens barndom
En sak som förenar de tidfattiga är att de har svårt att fatta detalj-beslut och att överblicka konsekvenserna av de beslut de tar. De saknar tid att välja och utnyttja den individualisering som de egentligen har råd med.

Helena berättar om bygg-företaget som skulle sälja nyproducerade lyxlägenheter till tidfattiga.

– De fick så många valmöjligheter att de inte kunde bestämma sig och först när byggföretaget grupperade valmöjligheterna och gav de tidfattiga halvfärdiga förslag att ta ställning till kunde de fatta beslut.

Hur man bäst hjälper kunder med stor plånbok och lite tid har till exempel restaurangerna tagit fasta på. De erbjuder ofta affärsmenyer där de satt samman rätter så att de tidfattiga enkelt kan välja utifrån ett eller flera färdigkomponerade menyförslag.

Tidfattigdom slår inte bara ned på individnivå utan påverkar ofta i hög grad även de som finns i de tidfattigas närhet. Eftersom dessa föräldrar har lätt för att stressa sina barn drabbar det även barnen.

– Tidfattigdom gränsar till, men är inte detsamma som stress. Däremot är det ofta den viktigaste orsaken till stress, säger Helena som ser att ett nytt klassamhälle växa fram där risken är stor att de tidrika måste pacificeras på samma sätt som de fattiga i kapitalismens barndom.

– Utan möjlighet att fördriva tiden kommer många tidrika, framförallt i yngre ålder gå ut och ställa till bråk. Det finns det tyvärr redan exempel på.

Utnyttja tiden
Helena berättar om några ungdomar som ertappades vid ett rån ursäktade sitt handlande med att de var uttråkade och inte visste vad de skulle använda tiden till.

– När barnens liv blir alltför inrutade och de förväntar sig att få sin tid organiserad, istället för att hitta på egna lekar vet de inte vad de skall göra när de får tid över. Oförmågan att använda tiden kan lätt visa sig i frustration och leda.

Helena påpekar att många tidfattiga i stor utsträckning förlorat förmågan att snabbt kunna gå in i tidrika ögonblick. Vuxna som är vana att vara uppbokade med inrutade almanackor på jobbet har också svårt att ha det annorlunda på sin fritid. Känslan av att man hela tiden måste utnyttja tiden infinner sig lätt. De klarar inte av att hoppa mellan de olika tillstånden och överför sitt tidfattiga beteende på semestern.

– Även om vi verkligen sett fram emot en planerad ledighet kan tidfattiga lätt drabbas av rastlöshet de första semesterdagarna och få en känsla av obehag istället för välbehag.

Maximera tiden
De tidfattiga tror att de måste maximera den lediga tiden och se till att de har att göra även på semestern. Annars kan det lätt kännas som om semestern blivit dåligt utnyttjad. Vi vet inte längre hur vi skall göra för att koppla av.

– Många tidfattiga ser till att planera in två timmars effektiv avkoppling, säger Helena med betoning på ordet effektiv och fortsätter säga att hon ofta får höra att tidfattiga tror att det räcker med att stänga av telefonen och inte träffa någon för att koppla av.

Men eftersom avkopplingen skall vara så effektiv som möjligt förlorar de möjligheten att njuta. Och visst går det att vara både tidrik och tidfattig, men inte samtidigt.

– Jag brukar jämföra det med att bo på landet och i stan, båda har väldigt attraktiva sidor. Men man kan inte göra båda sakerna samtidigt, säger Helena och pekar på möjligheten att bo, mitt i mellan, i en förort ofta inte är så lockande.

Det bästa av två världar
Helenas erfarenhet är att många tidfattiga egentligen vill vara tidrika. Men att tidfattiga har ett starkt behov av att veta att tidrikedomen gäller under en viss period. Kunskapen om att de vet när perioden av tidrikedom tar slut gör att de kan njuta fullt ut av att ha mycket tid till sitt förfogande. Helenas råd är att välja det bästa av två världar. Det optimala är att aktivt kunna vandra mellan att vara både tidrik och tidfattig.
Text: Helena Lindskog

Tidrik
Huvudorsak till tidrikedom
1. Att barnarbete i stort sett är avskaffat i västvärlden.
2. Demografiska; stora pensionärskullar och längre medellivslängd.
3. De utvecklade pensionärssystemen
4. Det utökade välståndet.

Tidfattig
Huvudorsak till tidfattigdom
1. Att fritid och arbetstid flyter ihop
2. Att det finns ett stort utbud och många valmöjligheter.
3. Att det ställs krav på att ständigt vara beredd på förändringar och att motta nya kunskaper.
4. Medvetenheten att vi själva bär ansvaret för vår framtid.

Artikeln är publicerad i Betydelsefulla Möten Magasin nr 2 2014.
Läs mer på www.2act.se